Jakten på djäknen Lars Olsson Bolenius

Jakten på djäknen Bolenius från Västerbotten
-eller hur man kan använda kyrkoräkenskaper för att spåra en student

Lars Olsson Bolenius var en djäkne på 1660-talet, född i Västerbotten och som slutligen kom att bli klockare och sockenskrivare i Alsen och Offerdal i Jämtland. Han lämnade många avtryck i primärkällor och sekundärkällor, men pga att dessa är överbelamrade med felaktigheter har det dels varit problematiskt att ens sluta sig till att det handlar om en och samma individ, och i några fall har han tillskrivits ett helt annat ursprung. Därför är det dags att djäknen Bolenius nu tillskrivs sitt rättmätiga ursprung.

De fyra källor som jag hade att utgå ifrån och som jag inledningsvis var osäker om de handlade om samme individ var följande:

1) Härnösands Gymnasiums Matrikel (Gösta Bucht):
Laurentius Olai Bolenius, inskriven vid Gymnasiet 1658-61

2) Åbo universitets matrikel: Laurentius Olaus Bolenius Vestrobothniens skrevs in för läsåret 1662/1663. Matrikeln anger ”Vht luult.: Nordingrån kirkkoherra Olof Bolenius (Olaus Erici, yo Uppsalassa 12.11.1647, död 1663”. Det betyder att författarna menar att han troligen var son åt kyrkoherden Olof Bolenius i Nordingrå. Min undersökning visar att detta är fel. Åbo-matrikelns författare borde kanske lagt mer vikt på benämningen ”Vestrobothniensis” som indikerar att han kom från Västerbotten.
Källa: https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=1597

3) Matrikeln ”I Upsala studerande Norrlänningar 1595-1889” s. 100, anges att 1664 skrevs en Laurentius Johannis Bolenius in vid Västerbottniska nationen. Det avvikande patronymikonet (Johannis=Johansson kontra Olai=Olofsson) gör att man lätt vilseleds att tro att studenten Bolenius i Uppsala var en helt annan student än studenten Bolenius i Åbo. Mina efterforskningar visar dock att det var samme student och att Uppsala-matrikeln anger ett felaktigt patronymikon. En uppgift framkommer som ska visa sig mycket viktig. Det står nämligen att han prästvigs år 1671.

4) Begravningsnotisen från Alsens församling i Jämtland, C:1b, där det framkommer att han dog 23 oktober 1701. ”Klockaren achtad och wälförståndig Lars Olsson Bolenius födder Anno 1637 i Skellefta Sochen och Fråsnekåge by af Oloff Larsson och h. Kierstin N.dotter ibidem. Begrofs d. 10 Novemb. ”
Källa: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035400_00012
Denna uppgift är helt fantastisk, då man får både föräldrar och hemby, man leds att tro att man äntligen har löst Bolenius ursprung. Det finns bara ett krux. Det förekommer ingen Olof Larsson i Frostkåge bland skattebönderna där. Så hur än man gläds åt uppgiften, så är man liksom ändå inte i mål. Dessutom är det märkligt att han kallas Bolenius om han kom från Frostkåge. Denna typ av latinska namn var oftast baserade på avledningar av studentens hemby eller hemsocken.

I Skellefteå Socken 1650-1790 (Ulf Lundström) finns ett avsnitt ”Studenter” (s.171) där en notis från Skellefteås kyrkoräkenskaper år 1663 berättar att 4 daler skänkts till en infödd, men ej namngiven, ”scholaris” som rest till Åbo. Den uppgiften återfinns i ursprungskällan, här: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0014877_00089
Kyrkoräkenskaper kan vara användbara, men ofta är de kryptiska i den meningen att de inte alltid innehåller alla de uppgifter man önskar. Men djäknarna reste ofta mellan socknarna och äskade pengar, med uppvisande av förskrifter från rektorer, biskopar eller kyrkoherdar som intygade deras studier, så möjligen finns liknande notiser om Bolenius i andra socknars kyrkoräkenskaper? Jodå, jag har plöjt igenom kyrkoräkenskaper för flera norrländska socknar och därvid sprungit på ett flertal
kompletterande uppgifter som, ska det visa sig, löser upp fallet Lars Olsson Bolenius.

Från kyrkoräkenskaper 1661-1663:

a) Burträsk LIa/1 1661: ”En dieckne ifrån Skiälfte Bölet 6 daler”
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034002_00053

b) Piteå LIa/2 1663 in Febru: ”En diekne ifrån Skiellefftå Laurentij Olaij 3 daler”
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035073_00015

c) Skellefteå L1a/1 1663: ”En infödd scholaris som reste till Åbo, 4 daler”
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0014877_00089

d) Nederkalix LIa/1 1663 d.8 Febru.: ”Bleff giffwit till en gymnasist ifrån Hernösandh födder i Skeleftå, widh nampn Laurentius Olai Bolenius, huilken till Åboo Academ. förrester 3 daler”
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034901_00095

Ovan har vi fyra noteringar, som, ståendes var och en för sig ibland är genealogiskt svåranvändbara pusselbitar i sin detaljfattigdom, men när man ser dem tillsammans framträder mönster, det blir tydligt att de i samtliga fall handlar om gymnasisten Lars Olsson Bolenius, som alltså uppges komma från Böle, Skellefteå, när han var på väg till sina studier i Åbo.

Från kyrkoräkenskaper 1670-1673:

e) Skellefteå LIa/1 1670: ”efter 8 daler 10 öre gafs till Laurentium Olai i Böle alt sammans 8 daler 10 öre”
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0014877_00142

f) Överkalix LIa/1 1672 19 decemb: ”Giffwit Lars Olsson ifrån Skielleffteå som hade biskopens sin kyrkoherdes förskrift 1 daler”
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035170_00089

g) Råneå LIa/1 1673: ”Hr Lars Bolenius när han praemisserade 14 daler 8 öre”
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/H0000753_00045

h) Nederkalix LIa/1 1673 23 Martij: ”Bleff giffwit Hr Lars Bolino, som här praemisserade 2 daler 16 öre”
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034901_00103

Ovan har vi ytterligare fyra notiser från senare tid när Lars slutfört studierna. Notera att i notiserna g) och h) från år 1673 tituleras han ”Hr=Herr” vilket visar att han blivit prästvigd, och därmed kan vi sluta oss till att han är identisk med studenten som skrevs in i Uppsala, som ju prästvigdes 1671 enligt Uppsala-matrikeln (se ovan). Vi får alltså, via kyrkoräkenskaperna, ett flertal uppgifter som är närmre i tid, och närmre rent geografiskt, än dödsnotisen från Alsen år 1701, och därför har högre tillförlitlighet, gällande Lars Olsson Bolenius hemby, som alltså var Böle i Skellefteå socken. Men dödsnotisen i Alsen innehåller också namn på föräldrar. Fadern som uppges heta Olof Larsson är sannolikt identisk med skattebonden på Böle nr 1, som är ägare till det hemmanet 1624-1667 (enl. U.Lundström). Vid Älvsborgs lösen 1571 är gården en av de rikare i socknen.

Härmed menar jag att Laurentius Olai Bolenius ursprung är utrett. Jag har funderat kring eventualiteten att det skulle ha kunnat finns två samtida Lars Bolenius från Skellefteå men jag finner den ytterst osannolik. Tilläggas kan att när Lars Olsson Bolenius omnämns vid tinget i Offerdal den 27 och 28 april 1686, var han även sockenskrivare. Vid tinget i Offerdal 7 och 8 december 1682 omnämns Lars Olsson klockare, som säkerligen handlar om Bolenius. Möjligen hans första avtryck i Jämtländska källor. Källa, avskrift av Offerdal tingsprotokoll 1681-90: https://malting.se/?page_id=704

Möjligen hamnade Lars Olsson Bolenius i Alsen och Offerdal tack vare kontakter, som han med största sannolikt hade sedan tidigare i denna jämtländska bygd. Kyrkoherde i Offerdal (1672-1688) var nämligen Zacharias Plantin från Umeå, som tjänat som rektor vid gymnasiet i Härnösand under Lars Bolenius gymnasietid. I Offerdal fanns även länsmannen Moses Andersson Lund, född i byn Lund i Skellefteå, en grannby till Böle, som ligger bara några minuters promenad från gården Böle nr 1, bägge platser på södra sidan av Skellefteälven.